Sensommarfasta

I fredags drack jag min sista fastejuice och avslutade därmed en fem dagar lång fasta. I broschyren stod det att man kunde få huvudvärk, bli trött och yr men att de flesta redan dag tre kände sig lättare, piggare, gladare.

Jag hade huvudvärk och var trött alla fem dagar, fick en konstig oidentifierbar värk i rumpa och baksida lår dag tre och fyra. Ingen yrsel och inte särskilt hungrig men sugen på att tugga något. Alla biverkningar var överkomliga och försvann som i ett trollslag dagen efter fastan.

Fastan bestod av endast flytande föda, juicer, örtte och buljong. Det var fyra olika juicer: äppel-, multifrukt-, rödbets- och grönsaksjuice. Det värsta med fastan var smaken på rödbets- och grönsaksjuicen, i den sistnämnda tog rödbetan över de andra grönsakernas smak. Den var outhärdligt söt och luktade starkt av jord. Det nästvärsta att saknaden efter morgonkaffet var som att leva på gränsen till nervsammanbrott.
Det bästa var att jag efter fem dagar inte har något som helst sug efter socker eller sött.

Varför fastade jag? Den officiella versionen skulle väl vara att rensa ut gifterna ur kroppen efter semestern och att bryta vissa ovanor som lätt uppstår under en dito, den inofficiella att kollegan skulle göra det och att jag nyfiket hakade på.

Oavsett version var det värt det men jag kommer inte att göra om en dylik i fem dagar och framför allt inte köpa ett färdigt paket. I så fall betydligt kortare tid, max tre dagar och att jag gör mina egna juicer.

En sidoeffekt av experimentet var att jag läste på om fasta och vad den gör med kroppen. Intressant läsning och jag fastnade för att prova 16:8, så kallad periodisk fasta.

Ilustrovana Politika och Sportski List Tempo

Mamma och pappa precis innan de flyttade till Sverige. Nykära.

Inatt drömde jag att mamma återuppstod från de döda. Hon låg i en säng hemma hos någon av mina mostrar, vet ej hos vilken. Mamma låg med den högra armen slappt hängandes ner mot golvet, jag iakttog henne och utan föraning for hon upp ur sängen, satte sig på kanten och reste sig yrvaket upp.

Jag blev yr av glädje och sprang ut för att hämta mina syskon och pappa. Tog taxi för att det skulle gå fortare. Sen tillbaka i flera taxibilar till mamma. Pappas taxibil kom sist och jag klarade inte av att vänta tills han kom fram utan rusade in till mamma igen, jodå hon levde. Mamma berättade att hon väntade på att pressen skulle komma, detta var en världssensation nämligen, att hon hade återuppstått.

Mamma höll på att fixa sitt hår, hon hade precis tagit ut sina papiljotter, inte hunnit kamma ut de tjocka mörkbruna hårlockarna, men så redo för världen.

Tro det eller ej men när jag vaknade var jag glad. Glad därför att jag såg mamma tydligt. Hörde hennes röst. Hörde hur glad och förväntansfull hon var.

Så fort pappa vaknade berättade jag om min dröm. Mamma blev levande för oss. Tillsammans mindes vi då hon hade haft tjockt mörkbrunt hår.

Senare på eftermiddagen när jag stod och diskade kom jag plötsligt ihåg hur mamma och pappa brukade lösa korsord tillsammans varje vecka i en tidning som hette Ilustrovana Politika, Illustrerad Politik. Det gick nämligen redan på sextiotalet att beställa tidningar från Jugoslavien till lilla Konsum i Sverige.
Varje vecka hämtade någon av föräldrarna dels Ilustrovanu Politiku och pappas sporttidning Tempo Sportski List.

Minnet blev så levande mellan tallrikar och kastruller. Jag såg mina föräldrar framför mig, hur de frågade varandra, log, skrattade och tillsammans löste korsordet. Såg mamma sitta i fåtöljen, hennes grepp om pennan, tidningen på bordet i vardagsrummet. Hur hon med tvärsäker hand skrev in de rätta orden. Pappa i soffan, med benen uppdragna under sig.
Hur de njöt av varandras sällskap.

Tänk vad drömmar kan göra gott. Och få en att hitta in till minnesskrymslen som är så varma. Mjuka. Och välgörande.