Livsstil, igenkänning och nostalgi

livsstil_igenk_nostalgi

Jag är ett bankgiro-konto ifrån min dröm. Drömmen om att starta eget, att bli min egen chef, att fatta beslut i mitt alldeles egna företag. Det är en underbar känsla. Underbar och svindlande.

I min Balkanbutik ska jag sälja livsstil, igenkänning och nostalgi. Det är tre ord jag har funderat över länge, vänt och vridit på dem, mejslat fram de första produkterna.

Vad menar jag då med de här orden? Jo, så här tänker jag.

Livsstil. Vi har en viss livsstil, vi från Balkan. Den är kopplad till vår historia, vårt klimat, samhällsklimat, politik och massor mer. En av de fördelar som jag ser med vår livsstil är att vi kan konsten av att njuta och göra ingenting. Om det är fint väder känner vi ingen stress att vi måste gå till stranden, om det är en höst med mycket svamp så känner vi inte att vi måste plocka svamp. Vi måste ingenting. Det finns ett talesätt på Balkan som lyder: ”Det finns bara ett måste. Alla måste dö.”

Vi från Balkan, precis som svenskarna, gillar att fika. Vi kan tänka oss att ta en liten kaffepaus, jednu kaficu precis när som helst, hur många gånger som helst på dygnet. Det finns inga oskrivna regler om att jag inte kan dricka kaffe efter ett visst klockslag för då kan jag inte sova. Är vi kaffesugna så är vi, om än klockan elva på kvällen.
Att sätta oss ner och ta en fika, prata bort en stund med någon kär vän eller släkting är för oss från Balkan en nationalsport. Att ta oss tid att prata med varandra. Stora frågor, små frågor, alla lika viktiga för hälsan. Vi gillar att få kaffebesök, vi välkomnar spontanbesök, vi till och med förväntar oss spontanbesök.
Personligen älskade jag Gevalia-reklamen, inte bara för att den var välgjord, den påminde även om när jag var liten och mormor fixade i köket efter lunchen och sa: ”Vi måste ha det fint på terrassen ifall någon kommer förbi i eftermiddag.” Ifall någon kommer förbi betydde nästan alltid att det kom någon förbi. Någon som var sugen på eftermiddagskaffe. Då var det fram med đezvan och på med kaffet.

balkankaffe

Så när jag säger att jag ska sälja livsstil så är det kaffe från Balkan, đezve och kaffekoppar jag menar och jag börjar med koppar och fat.

Med kopparna och faten som jag ska sälja kommer vi över till nästa ord jag använder om vad jag ska sälja.
Igenkänning.

På de keramikvaror som jag säljer står ordet jugge.
jugge. Med punkt efter ordet.
Punkten representerar att jag upplever oss juggar som raka, direkta och tydliga. Punkt. Inget tjafs, bara rakt på.
Jag är mycket förtjust i rakhet, direkthet och tydlighet.

Ordet jugge är för mig ett kärt ord, ett ord som användes om oss, av svenskar när vi flyttade hit på 60-talet. Juggarna. Många av oss juggar anammade ordet och identifierade oss med det.
Inte alla. En del upplevde det som skällsord. Inte jag. Jugge kommer alltid att vara ett positivt laddat ord för mig.

Nu har vi kommit in på sextiotalet och det faller sig naturligt att prata om det tredje ordet, nostalgi. Jag har levt så pass länge att jag kan känna stark nostalgi när jag tänker på min barndom, ungdomstiden, den unga vuxentiden, jag har barn och kan jämföra hur de har det jämfört med hur jag hade det.

Jag är född i ett land som inte finns längre, Jugoslavien. Flyttade därifrån 1966 så jag undslapp krig, nationalism och flykt på nittiotalet. Jag är otroligt lyckligt lottad att kunna minnas ett Jugoslavien i enbart positiv anda. Jag var fyra år när jag flyttade ifrån Belgrad men åkte dit varje sommar under uppväxten.

Med de smycken jag säljer leker jag framför allt med ordet YU, den gamla landsbeteckningen för Yugoslavia. Som uttalas precis som you.
Jag älskade Jugoslavien för det representerar all den kärlek och värme jag kände i Belgrad som liten flicka. Mina sommarlov. Min första kyss. Min första konsert. Alla mina släktingar.

Det är också därför jag använder texten loved YU i imperfekt och inte love YU i presens.
För YU finns inte längre, nu finns något annat. Och det är helt okej.

Men vi kan fortfarande minnas och känna nostalgi. Och tillsammans bygga nytt.

Kan förlåtelse leda till välstånd?

Det är en fantastisk högsommardag idag, jag sitter i trädgården på landet, omgiven av grönskande prakt.
Håller på för fullt att fixa till min lilla bebis, balkanbutiken.se. Jag har lagt in smycken och porslin, fotat dem, skrivit produkttexter, satt ett pris på dem. Alla produkter är unika och handgjorda.
Butiken kommer att fyllas på med fler produkter, framför allt produkter som är gjorda i forna Jugoslavien.
Jag är i startgroparna att kontakta tre leverantörer i Serbien.
Det är spännande och läskigt på en och samma gång.

Tillbaka till trädgården och till blommorna som jag planterade tidigt i somras, gladiolus. Salig mormors favoriter. Varje sommar när vi bilade ner till Belgrad kastade jag mig ur bilen och sprang över gatan till affären. Utanför den satt alltid två tre gummor och sålde blommor. Jag handlade några praktfulla exemplar och sprang tillbaka till mormor, lycklig och svettig.

Idag känns sextio- och sjuttiotalet som en perfekt tid. I alla fall i min juggosvenska värld.
En tid då vi inte behövde ord som förlåtelse, försoning, fred, vänskap, välstånd. Vi juggar.
Juggar som blev bosnier och bosnijaker. Serber och kroater. Montenegriner, slovener och makedonier.

Balkanbutiken har dessa fem ord som värdeord. Om vi kan hitta i vårt hjärta en väg till förlåtelse, om vi alla kan förlåta, då kan vi också försonas och riktig fred kan bli möjlig. Då kan vi leva i vänskap och bygga upp ett välstånd. Ett välstånd som behövs i det forna YU. I Bosnien och Hercegovina, I Kroatien, Serbien, Makedonien, Slovenien och Montenegro.

I min juggosvenska värld som jag numera kallar för Balkanvärlden tycker jag mig se att vi har mer som förenar oss än som skiljer oss åt. Vi tycker om gibanica och pljeskavica. Vi dricker samma kaffe, oavsett om vi kallar det för bosniskt, turkiskt kaffe eller domaća kafa. Vi skålar i šljivan och stampar takten till samma musik.

Så, kan förlåtelse leda till välstånd? Ja, det tror jag och det tror vi på Balkanbutiken.

gladiolus

Mammas fantastiska surkålspudding

För några veckor sen lärde mamma mig att göra surkålspudding.
Surkålspudding, eller som vi säger på serbiska, musaka od kiselog kupusa är en av mina älsklingsrätter.
Äntligen har jag lärt mig, en gång för alla!
Tack mamma! Hvala draga mamice! Cmok!
mamaija
Ursprunget till receptet är att pappa inte är förtjust i surkålsblad och därför inte gillar sarma.
En gång för länge sen tyckte han att mamma kunde hitta på något.
Mamma hittade på surkålspudding, kreativ som hon är.

Okej, då kör vi!

Ingredienser till surkålspudding:
ingredienser
500 g blandfärs
200 g rökt skinka
1 paket bacon
500 g strimlad surkål
3 msk ris
1 gul lök
matolja
1 tsk paprikapulver
salt och peppar
Bryn bacon, skinka och blandfärs i lite rapsolja. Lägg sen i den hackade gula löken som bara ska fräsas och få en genomskinlig färg. I med en tesked paprikapulver och tre matskedar ris.
Rör om, salta, peppra och lägg åt sidan.

Skölj surkålen.
skolj_sarma

Fräs den i cirka tjugo minuter.
fras_sarma

Blanda ihop alla ingredienser och lägg i lergryta eller ugnspanna.
Över detta innan det ska in i ugn ska hällas en himmelsk redning.
Redning:
Blanda och rör om 5 msk rapsolja och 2,5 msk vetemjöl.
I med fyra små finhackade vitlöksklyftor och en halv tesked paprikapulver.
I med cirka 6 1/2 dl vatten.
Rör, rör, rör om tills det tjocknar.
Häll redning över surkålspuddingen i lergrytan.
zaprska

Ugnen ska vara på 225 grader.
Grytan ska vara i ugnen allt ifrån 45 minuter till 1 1/2 timme, beroende på hur bra ugn du har.
Ljuvliga dofter spridas nu i köket.
lergryta
Den färdiga surkålspuddingen är underbart god och kan avnjutas med en kall öl.
gotova_musaka
Pappa, som övervakade att allt gick rätt till, hälsar!
pappa
Smaklig spis!

Att syna en e-butik

Balkanbutiken_profilpicture

Det är dags för marknadsundersökning nummer två. Jag ser med spänning fram emot
kommentarer från en viktig grupp, nämligen en av de större målgrupperna.

Den här gången ska e-butiken synas och nagelfaras. Håller konceptet ihop? Är det rätt färger? Har jag glömt något? Har för mycket av något annat? Ser e-butiken inbjudande ut? Är den förtroendeingivande? Ska en viss produkt marknadsföras mer än någon annan?

Dessutom har jag med hjälp av en duktig filmare producerat två korta filmer. Vad kommer marknadsgruppen tycka om dem?

marknadsundersokning_2
Eftermiddagen avslutas i sann juggeanda med juggemeze.

 

 

E-commerce 2015 i Stockholm

Idag har jag varit på E-commerce, Stockholm 2015 och lyssnat på e-handelsspecialisten Arne Andersson från PostNord.
Det var intressant att lyssna på Arne och roligt att gå runt på mässan och bli inspirerad.

Arne och jag har faktiskt Posten som gemensam nämnare. Med mina tjugofem år i företaget som bland annat postkassör, reklamationsutredare, utbildare, journalist och webbredaktör vill jag påstå att jag kan en del om logistikbranschen. Jag vet precis hur Balkanbutikens logistikkedja ska se ut, hur vi ska packa smart så att varorna inte går sönder, jag vet också hur vi ska packa våra varor så att våra kunder får en fin köpupplevelse.

Med ett kort men otroligt intensivt halvår som kundtjänstansvarig på Stor&Liten tycker jag mig ha fått hyfsat god inblick i hur en e-handelssajt fungerar. Jag vet vad vi ska ha för typ av affärssystem, vilka funktioner vi vill ha i vår e-handelsplattform och jag vet verkligen hur viktig kundtjänsten är.
Än återstår några detaljer men när vi öppnar portarna vill vi ge våra kunder en unik upplevelse.

Balkanbutiken_profilpicture

Kaffe, meze och sterling

I Balkanbutiken kommer du till att börja med kunna köpa kaffekoppar,
mezefat och silversmycken.
Jag har två samarbetspartners, keramikern Jessica Thyr och silversmeden Suzanne Hansen,
två fantastiska tjejer som jag lärde känna på en starta-eget-kurs för två år sedan.

Det tar tid att få alla detaljer på plats.

Att fixa rätt sorts g till en stämpel tar tid.
kopp_liten__150317

 Att få till rätt sorts röd färg tar också tid.
kopp_stor_fat_mellan_150317

 Vad skiljer mina koppar och fat från andra? De är stämplade med ett mycket välkänt ord som jag gillar och använder på ett lekfullt sätt. Hoppas av hela mitt balkanhjärta att du också kommer att tycka om det.

Silversmyckena är klara och min duktiga fotograf jobbar för
högtryck just nu med att ta produktbilder i studion, hemma i köket.
smycken_150317
Copytexten på smyckena är min egen och min förhoppning
är hög igenkänningsfaktor och en liten dos nostalgi.

Texterna som är graverade andas längtan efter en känsla som har gått förlorad men som jag är säker på att vi kan hitta tillbaka till! Även här leker jag med ett ord som betyder en sak egentligen men som får en annan innebörd.

Alla produkter är handgjorda och unika.
Snart i Balkanbutiken.
balkanbutiken.se

Balkanbutiken är född

balkanbutiken

I veckan fick jag registreringsbeviset. Drömmen om att bedriva e-handel blir verkligare för varje dag som går. Jag är förväntansfull, spänd, nervös, ivrig, livrädd, glad och pirrig. Men e-butik ska det bli!

Just nu ska jag bestämma vilka tre e-handelsplattformar jag ska prova för att se vilken som är mest intuitiv och användarvänlig, vilken som kan leva upp till kravlistan jag har på funktionalitet.

Produkter ska plåtas, texter ska skrivas. Min storytelling finns i huvudet och är helt klar.
I nästan tre års tid har jag funderat över frågeställningar som:

  • Varför är Balkan så viktigt för mig?
  • Vad är det jag saknar i Sverige?
  • Vad är det för behov jag vill uppfylla?

Jag har provat mig fram genom att blogga om identitet, migration och integration på min andra blogg, Sverige, juggarna och jag.
Det har känts så där, jag tycker att debattklimatet kring frågor om invandring och integration i Sverige är på sandlådenivå och jag tycker inte att politikerna tar sitt ansvar. De är undfallna och otydliga, det passar inte mig. Journalisterna är polariserade i vänster höger och kastar skit på varandra och det är plågsamt att följa dem. Ingenting som gagnar Sverige och oss som bor här.
Så jag lämnar den arenan utan att egentligen ha klivit ut på banan, jag har istället suttit på åhörarläktaren och skrivit ljumma inlägg då och då.
Jag byter debatt mot entreprenörskap med i grunden samma frågeställningar.
Vad betyder identitet för oss människor? Vad betyder det att vara uppvuxen med två kulturer? Att ha rötter i ett land och samtidigt växa i ett annat? Vad skapar det för behov hos oss?
Det är jag nyfiken på och vill utforska.

En kopp turkisk fika

kaffe_turska

Om du åker till Serbien ska du givetvis även passa på att prova en balkanfika.
Det är ett måste att beställa minst en kopp av vårt goda inhemska kaffe.
Vi kallar det för inhemskt eller turkiskt, kärt barn har många namn.
På serbiska säger vi domaća kafa eller turska kafa.

Kaffet kokas i en đezva och kopparna är små som espressokoppar.
Detta ljuvliga kaffe är hett, gott och med en mjuk och rund smak.
dezvaDet serveras naturligtvis på hela Balkan.