Paus i Balkanbutiken från och med mars

Ibland är det svårt att fatta beslut helt enkelt för att det är ett jobbigt beslut att ta.  Man tar sig längre ställtid. Man vänder och vrider på alla möjligheter.

Men till slut måste man. Och det har jag gjort nu. Det smärtar mig men Balkanbutiken kommer att ta en paus från och med mars,

Du kan handla av det som finns i butiken fram tills dess.

Anledningen är personlig. År 2016 var ett oerhört svårt år, det värsta i mitt liv faktiskt.

På grund av omständigheterna kunde jag inte ge av mig själv till Balkanbutiken, pausknappen var på under hela året.
Inga kampanjer, tävlingar, nyhetsbrev, ingen påfyllning, ingen energi.
Det är svårt att medge men det var så.

Balkanbutiken har fått fäste i mitt hjärta och kommer att återuppstå, dock vet jag i nuläget inte när.
Men du kan handla under hela januari och februari.

Jag vill tacka alla kunder som har handlat av mig och hoppas att vi ska återknytas i en framtid så småningom.

Tills dess önskar jag er alla en god fortsättning på det nya året!

Snövit Janson

Hönshuset mitt i stan

blogg_pask_160313
Vi måste vara rädda om kycklingarna.

Ute är det råvår.  Jag anar i näsborrarna det många av oss längtar efter. Sol och värme. Ljus.
Påsken närmar sig.
I Sverige och Serbien firar många människor påsk, lika men ändå lite olika. Det som förenar är maten, vi äter god mat i allmänhet och ägg i synnerhet.
Måste erkänna att jag känner mig lite kluven till ägg nuförtiden. Jag vill äta ägg men bara ägg från hönor som får vistas fritt, utomhus. Det industrin gör med hönor och kycklingar är så hemskt att jag inte finner ord för det. Det måste upphöra och det är vi konsumenter som måste säga ifrån. Att vi inte vill att djur ska plågas på vår bekostnad.
När jag växte upp hade vi ett hönshus på baksidan av morfars och mormors hus i Belgrad.
Ett litet hönshus med kanske sju, åtta hönor.
Varje morgon gick jag in och spanade efter varma ägg. Förutom värmen från äggen minns jag att äggskalen hade olika färger, allt från beige till bruna och gulan den var gul. Riktigt knallgul. Mormors kajgana, äggröra, var gudomligt god. Hennes pannkakor gick inte heller av för hackor.

Jag har bestämt mig för att utöka Balkanbutikens sortiment med mat och dryck. Börjar lite försiktigt med marmelad och sylt. Nypon, aprikos och plommon. Tre underbara pannkakspålägg.
Jag kommer även att börja sälja kaffe och kamomillte från Balkan .
Och paprikapulver såklart, både den milda och den starka, en helt underbar krydda som är bas i nästan all vår mat från Balkan.
Men innan dess ska vi ha en tävling på facebook. Och tävlingen går i påskens, äggens och matens namn.
Vad du kan vinna? Kanske en pryl som kan hantera ägg? 🙂

Plommon ett matbarndomsminne

Min morfar är född i det här huset som ligger högst upp på ett berg i byn Lopare, i nuvarande Republika Srpska, en av entiteterna i Bosnien och Hercegovina.

lopare_4

Det är oerhört fridfullt och vackert där, så långt ifrån storstadsstress som man kan komma.
Idag bor min kusin Desa i huset och driver ett lantbruk tillsammans med sin man.

lopare_5

På ägorna finns bland mycket annat även plommonträd.

lopare_7

När jag hälsade på Desa för några år sedan bjöd hon på hemmagjord ”plommonsaft”.

lopare_8

Men det finns annat som kan göras av plommon, nämligen god plommonsylt.
Ett av mina matbarndomsminnen är just ett tjockt lager plommonsylt på mina morgonmackor.

lopare_9

I min e-butik har jag tagit in ett parti med smakprov på serbiska delikatesser från Ethno Food.
Det är ett företag som bland annat tillverkar plommonsylt som man gjorde förr i tiden.

IMG_3500

Jag hoppas att du vill köpa och provsmaka plommonsylt från Serbien via Balkanbutiken.
Och den är lika god som kvittenmarmeladen och den milda ajvaren. 🙂

Ethno Food

ethnofood_honung

Nyss hemkommen från Belgrad är jag full av entusiasm och inspiration. Åkte till Serbien för att träffa Milena Martinović, vd för Ethno Food-Ulixes i Novi Sad.
Vi hade ett mycket bra affärsmöte och ska ingå samarbete. Balkanbutiken kommer att
sälja deras fina presentartiklar med smak av traditionella varor från Serbien, gjorda på traditionellt vis och utan tillsatser.
Har provsmakat varenda lite glasburk av aprikosmarmelad och björnbärssylt, honung och ajvar och smaken är precis som den ska vara! Underbar!

ethnofood_honung_sylt

Jag har även strosat runt på olika marknader i Belgrad  och måste säga att höstmarknaderna är lika fantastiska som de på sommaren. Smakerna, färgerna och atmosfären är oöverträfflig.

pijaca_nbg_1

Marknaden på Hötorget här hemma i Stockholm är visserligen färggrann men det är också allt. Önskar att den hade en promille av det marknaderna i Belgrad hade att erbjuda.

pijaca_nbg_2

Hittade en del nostalgivaror som jag skulle kunna tänka mig att sälja. Minns med värme både tvålen och sopborsten från barndomen.

sapun_deciji

metlica

Livsstil, igenkänning och nostalgi

livsstil_igenk_nostalgi

Jag är ett bankgiro-konto ifrån min dröm. Drömmen om att starta eget, att bli min egen chef, att fatta beslut i mitt alldeles egna företag. Det är en underbar känsla. Underbar och svindlande.

I min Balkanbutik ska jag sälja livsstil, igenkänning och nostalgi. Det är tre ord jag har funderat över länge, vänt och vridit på dem, mejslat fram de första produkterna.

Vad menar jag då med de här orden? Jo, så här tänker jag.

Livsstil. Vi har en viss livsstil, vi från Balkan. Den är kopplad till vår historia, vårt klimat, samhällsklimat, politik och massor mer. En av de fördelar som jag ser med vår livsstil är att vi kan konsten av att njuta och göra ingenting. Om det är fint väder känner vi ingen stress att vi måste gå till stranden, om det är en höst med mycket svamp så känner vi inte att vi måste plocka svamp. Vi måste ingenting. Det finns ett talesätt på Balkan som lyder: ”Det finns bara ett måste. Alla måste dö.”

Vi från Balkan, precis som svenskarna, gillar att fika. Vi kan tänka oss att ta en liten kaffepaus, jednu kaficu precis när som helst, hur många gånger som helst på dygnet. Det finns inga oskrivna regler om att jag inte kan dricka kaffe efter ett visst klockslag för då kan jag inte sova. Är vi kaffesugna så är vi, om än klockan elva på kvällen.
Att sätta oss ner och ta en fika, prata bort en stund med någon kär vän eller släkting är för oss från Balkan en nationalsport. Att ta oss tid att prata med varandra. Stora frågor, små frågor, alla lika viktiga för hälsan. Vi gillar att få kaffebesök, vi välkomnar spontanbesök, vi till och med förväntar oss spontanbesök.
Personligen älskade jag Gevalia-reklamen, inte bara för att den var välgjord, den påminde även om när jag var liten och mormor fixade i köket efter lunchen och sa: ”Vi måste ha det fint på terrassen ifall någon kommer förbi i eftermiddag.” Ifall någon kommer förbi betydde nästan alltid att det kom någon förbi. Någon som var sugen på eftermiddagskaffe. Då var det fram med đezvan och på med kaffet.

balkankaffe

Så när jag säger att jag ska sälja livsstil så är det kaffe från Balkan, đezve och kaffekoppar jag menar och jag börjar med koppar och fat.

Med kopparna och faten som jag ska sälja kommer vi över till nästa ord jag använder om vad jag ska sälja.
Igenkänning.

På de keramikvaror som jag säljer står ordet jugge.
jugge. Med punkt efter ordet.
Punkten representerar att jag upplever oss juggar som raka, direkta och tydliga. Punkt. Inget tjafs, bara rakt på.
Jag är mycket förtjust i rakhet, direkthet och tydlighet.

Ordet jugge är för mig ett kärt ord, ett ord som användes om oss, av svenskar när vi flyttade hit på 60-talet. Juggarna. Många av oss juggar anammade ordet och identifierade oss med det.
Inte alla. En del upplevde det som skällsord. Inte jag. Jugge kommer alltid att vara ett positivt laddat ord för mig.

Nu har vi kommit in på sextiotalet och det faller sig naturligt att prata om det tredje ordet, nostalgi. Jag har levt så pass länge att jag kan känna stark nostalgi när jag tänker på min barndom, ungdomstiden, den unga vuxentiden, jag har barn och kan jämföra hur de har det jämfört med hur jag hade det.

Jag är född i ett land som inte finns längre, Jugoslavien. Flyttade därifrån 1966 så jag undslapp krig, nationalism och flykt på nittiotalet. Jag är otroligt lyckligt lottad att kunna minnas ett Jugoslavien i enbart positiv anda. Jag var fyra år när jag flyttade ifrån Belgrad men åkte dit varje sommar under uppväxten.

Med de smycken jag säljer leker jag framför allt med ordet YU, den gamla landsbeteckningen för Yugoslavia. Som uttalas precis som you.
Jag älskade Jugoslavien för det representerar all den kärlek och värme jag kände i Belgrad som liten flicka. Mina sommarlov. Min första kyss. Min första konsert. Alla mina släktingar.

Det är också därför jag använder texten loved YU i imperfekt och inte love YU i presens.
För YU finns inte längre, nu finns något annat. Och det är helt okej.

Men vi kan fortfarande minnas och känna nostalgi. Och tillsammans bygga nytt.

Jugge då jugge nu

En del av oss är fortfarande juggar i våra hjärtan och ser ingen skillnad mellan bosnier,
bosnijaker, serber, kroater, makedonier, montenegriner, slovener.
Då från Jugoslavien, nu från Balkan.

armband_jugge

Armband jugge.

Balkanbutiken är född

balkanbutiken

I veckan fick jag registreringsbeviset. Drömmen om att bedriva e-handel blir verkligare för varje dag som går. Jag är förväntansfull, spänd, nervös, ivrig, livrädd, glad och pirrig. Men e-butik ska det bli!

Just nu ska jag bestämma vilka tre e-handelsplattformar jag ska prova för att se vilken som är mest intuitiv och användarvänlig, vilken som kan leva upp till kravlistan jag har på funktionalitet.

Produkter ska plåtas, texter ska skrivas. Min storytelling finns i huvudet och är helt klar.
I nästan tre års tid har jag funderat över frågeställningar som:

  • Varför är Balkan så viktigt för mig?
  • Vad är det jag saknar i Sverige?
  • Vad är det för behov jag vill uppfylla?

Jag har provat mig fram genom att blogga om identitet, migration och integration på min andra blogg, Sverige, juggarna och jag.
Det har känts så där, jag tycker att debattklimatet kring frågor om invandring och integration i Sverige är på sandlådenivå och jag tycker inte att politikerna tar sitt ansvar. De är undfallna och otydliga, det passar inte mig. Journalisterna är polariserade i vänster höger och kastar skit på varandra och det är plågsamt att följa dem. Ingenting som gagnar Sverige och oss som bor här.
Så jag lämnar den arenan utan att egentligen ha klivit ut på banan, jag har istället suttit på åhörarläktaren och skrivit ljumma inlägg då och då.
Jag byter debatt mot entreprenörskap med i grunden samma frågeställningar.
Vad betyder identitet för oss människor? Vad betyder det att vara uppvuxen med två kulturer? Att ha rötter i ett land och samtidigt växa i ett annat? Vad skapar det för behov hos oss?
Det är jag nyfiken på och vill utforska.

En kopp turkisk fika

kaffe_turska

Om du åker till Serbien ska du givetvis även passa på att prova en balkanfika.
Det är ett måste att beställa minst en kopp av vårt goda inhemska kaffe.
Vi kallar det för inhemskt eller turkiskt, kärt barn har många namn.
På serbiska säger vi domaća kafa eller turska kafa.

Kaffet kokas i en đezva och kopparna är små som espressokoppar.
Detta ljuvliga kaffe är hett, gott och med en mjuk och rund smak.
dezvaDet serveras naturligtvis på hela Balkan.

Paprikaparadiset

I Belgrad finns en stormarknad som heter Kvantaž. Där säljer bönder från hela Serbien frukt och grönsaker efter säsong.

I slutet på september åkte jag till Belgrad på affärsresa och passade på att besöka den. På hösten  är det paprika som gäller. Jag hamnade i ett paprikaparadis och kunde inte få nog av alla dofter.

På ett sätt önskar jag att resten av Europa ska få ta del av detta, på ett annat sätt kan jag inte se hur Balkan ska inlemmas i EU utan att bli. Förstört.

141003_paprikakvantaz_1 141003_paprika_kvantaz_2

 På hösten puttrar paprikagrytorna och doften som sprider sig i grannskapet är obeskrivlig. Alla ska göra sin egen ajvar.
Jag undrar ibland om någonsin en skandinav kan förstå hur gott en paprika både smakar och luktar. När den inte är preparerad av diverse livsuppehållande åtgärder utan bara får vara sig själv.
Det finns många olika sorter och de är olika starka i smak. De har olika användningsområden. En del används som sagt till att koka sin egen ajvar. Andra till att tillaga fylld paprika, en serbisk (balkansk) husmanskost. Andra till paprikasallad.

Njut av mina bilder från en fredag i oktober 2014, på stormarknaden Kvantaž dit både privatpersoner, restaurang- och andra affärsidkare beger sig och storhandlar frukt och grönsaker.

141003_paprika_kvantaz_3 141003_paprika_kvantaz_4 141003_paprika_kvantaz_5 141003_paprika_kvantaz_6 141003_paprika_kvantaz_7

Slutligen en bild på en söt men stark liten paprika från trädgården hemma i Belgrad. Den växer i kruka utomhus och är planterad av min käre morbror.

141003_paprika_kvantaz_8