Paus i Balkanbutiken från och med mars

Ibland är det svårt att fatta beslut helt enkelt för att det är ett jobbigt beslut att ta.  Man tar sig längre ställtid. Man vänder och vrider på alla möjligheter.

Men till slut måste man. Och det har jag gjort nu. Det smärtar mig men Balkanbutiken kommer att ta en paus från och med mars,

Du kan handla av det som finns i butiken fram tills dess.

Anledningen är personlig. År 2016 var ett oerhört svårt år, det värsta i mitt liv faktiskt.

På grund av omständigheterna kunde jag inte ge av mig själv till Balkanbutiken, pausknappen var på under hela året.
Inga kampanjer, tävlingar, nyhetsbrev, ingen påfyllning, ingen energi.
Det är svårt att medge men det var så.

Balkanbutiken har fått fäste i mitt hjärta och kommer att återuppstå, dock vet jag i nuläget inte när.
Men du kan handla under hela januari och februari.

Jag vill tacka alla kunder som har handlat av mig och hoppas att vi ska återknytas i en framtid så småningom.

Tills dess önskar jag er alla en god fortsättning på det nya året!

Snövit Janson

Balkanbutiken hittills

Det går bättre och bättre. Jag säljer både sylt, paprikapulver och framför allt kaffe. Kunder hittar till min Balkanbutik från hela Sverige. Jag är så glad och tacksam. Tack och puno hvala alla ni som hittar till
Balkanbutiken!

Att driva Balkanbutiken handlar om passion, att jag vill sälja varor från det land jag lämnade som fyraåring.
Landet Jugoslavien förknippat med sorg och glädje.

Glädje under hela min uppväxt, sommarloven med mormors fantastiska mat, med barndomskompisar, med en evig sol.
Sorg under mina första vuxna år när Jugoslavien gick sönder. Morfar som dog precis innan kriget i Bosnien briserade, månaden innan min förstfödde kom till världen.

Ur denna glädje och sorg föddes hos mig en känsla att återupprätta något inom mig som hade gått förlorat. Ur denna känsla föddes passionen att driva Balkanbutik.

På onsdag åker jag till Belgrad. Jag håller på att förbereda mig mentalt. Ser fram emot Donau och Sava, Kalemegdan. Maten. Människorna. Och den där alldeles speciella belgrad-atmosfären. Ni som känner staden vet vad jag menar!

PS. Tips till er tävlingssugna. Det pågår en tävling på vår fb-sida Balkanbutiken. Gå gärna in och kika om det kan vara något för dig.
Vi ses!

Ćao, Nena

beograd

Vi älskar Balkan!

Vi älskar Balkan!
Vi älskar Balkan!

För lite drygt ett år sedan startade jag min e-butik, Balkanbutiken och jag måste erkänna att det är bland det roligaste och bästa jag har gjort under hela min yrkeskarriär.
Att vara butikschef, marknadschef, logistikchef, försäljningschef och till och med min egen personalchef är fantastiskt utvecklande.
Varje dag lär jag mig något nytt, allt ifrån bokföring till att ro i land en kampanj.

Och det är just det som är kryddan för mig, att det händer något nytt hela tiden. Marknadsföring är något jag tycker är extra kul och kampanjplanen för 2016 är klar.

Årets första tävling startar imorgon på Balkanbutiken och går naturligtvis i kärlekens tecken.
Själv ska jag och min man fira att vi blev tillsammans på Alla hjärtans dag för tjugosju år sedan.

Välkommen att både gilla och tävla på min facebooksida Balkanbutiken!
Kärlek till alla! <3

Ett paket kommer lastat

bb_2016

Tänk vad fort ett år går!
Nu ser jag fram emot ännu ett gott år med Balkanbutiken.
Jag hoppas att du ska vara nyfiken på varorna som just nu är på väg i ett paket från Novi Sad till Stockholm.
Massor med godsaker i fina presentförpackningar som du kan ge bort till kompisar och familjemedlemmar som fyller år, gifter sig eller bara för att.

Du kommer att kunna beställa varorna direkt och jag skickar paket till dig  samma dag eller dagen därpå, beroende på vilken tid på dygnet du beställer.

A true taste of Serbia, på väg!
Ajvar, dzem, slatko, med. Ajvar, sylt, marmelad, honung.
Mums.

Ethno Food

ethnofood_honung

Nyss hemkommen från Belgrad är jag full av entusiasm och inspiration. Åkte till Serbien för att träffa Milena Martinović, vd för Ethno Food-Ulixes i Novi Sad.
Vi hade ett mycket bra affärsmöte och ska ingå samarbete. Balkanbutiken kommer att
sälja deras fina presentartiklar med smak av traditionella varor från Serbien, gjorda på traditionellt vis och utan tillsatser.
Har provsmakat varenda lite glasburk av aprikosmarmelad och björnbärssylt, honung och ajvar och smaken är precis som den ska vara! Underbar!

ethnofood_honung_sylt

Jag har även strosat runt på olika marknader i Belgrad  och måste säga att höstmarknaderna är lika fantastiska som de på sommaren. Smakerna, färgerna och atmosfären är oöverträfflig.

pijaca_nbg_1

Marknaden på Hötorget här hemma i Stockholm är visserligen färggrann men det är också allt. Önskar att den hade en promille av det marknaderna i Belgrad hade att erbjuda.

pijaca_nbg_2

Hittade en del nostalgivaror som jag skulle kunna tänka mig att sälja. Minns med värme både tvålen och sopborsten från barndomen.

sapun_deciji

metlica

Livsstil, igenkänning och nostalgi

livsstil_igenk_nostalgi

Jag är ett bankgiro-konto ifrån min dröm. Drömmen om att starta eget, att bli min egen chef, att fatta beslut i mitt alldeles egna företag. Det är en underbar känsla. Underbar och svindlande.

I min Balkanbutik ska jag sälja livsstil, igenkänning och nostalgi. Det är tre ord jag har funderat över länge, vänt och vridit på dem, mejslat fram de första produkterna.

Vad menar jag då med de här orden? Jo, så här tänker jag.

Livsstil. Vi har en viss livsstil, vi från Balkan. Den är kopplad till vår historia, vårt klimat, samhällsklimat, politik och massor mer. En av de fördelar som jag ser med vår livsstil är att vi kan konsten av att njuta och göra ingenting. Om det är fint väder känner vi ingen stress att vi måste gå till stranden, om det är en höst med mycket svamp så känner vi inte att vi måste plocka svamp. Vi måste ingenting. Det finns ett talesätt på Balkan som lyder: ”Det finns bara ett måste. Alla måste dö.”

Vi från Balkan, precis som svenskarna, gillar att fika. Vi kan tänka oss att ta en liten kaffepaus, jednu kaficu precis när som helst, hur många gånger som helst på dygnet. Det finns inga oskrivna regler om att jag inte kan dricka kaffe efter ett visst klockslag för då kan jag inte sova. Är vi kaffesugna så är vi, om än klockan elva på kvällen.
Att sätta oss ner och ta en fika, prata bort en stund med någon kär vän eller släkting är för oss från Balkan en nationalsport. Att ta oss tid att prata med varandra. Stora frågor, små frågor, alla lika viktiga för hälsan. Vi gillar att få kaffebesök, vi välkomnar spontanbesök, vi till och med förväntar oss spontanbesök.
Personligen älskade jag Gevalia-reklamen, inte bara för att den var välgjord, den påminde även om när jag var liten och mormor fixade i köket efter lunchen och sa: ”Vi måste ha det fint på terrassen ifall någon kommer förbi i eftermiddag.” Ifall någon kommer förbi betydde nästan alltid att det kom någon förbi. Någon som var sugen på eftermiddagskaffe. Då var det fram med đezvan och på med kaffet.

balkankaffe

Så när jag säger att jag ska sälja livsstil så är det kaffe från Balkan, đezve och kaffekoppar jag menar och jag börjar med koppar och fat.

Med kopparna och faten som jag ska sälja kommer vi över till nästa ord jag använder om vad jag ska sälja.
Igenkänning.

På de keramikvaror som jag säljer står ordet jugge.
jugge. Med punkt efter ordet.
Punkten representerar att jag upplever oss juggar som raka, direkta och tydliga. Punkt. Inget tjafs, bara rakt på.
Jag är mycket förtjust i rakhet, direkthet och tydlighet.

Ordet jugge är för mig ett kärt ord, ett ord som användes om oss, av svenskar när vi flyttade hit på 60-talet. Juggarna. Många av oss juggar anammade ordet och identifierade oss med det.
Inte alla. En del upplevde det som skällsord. Inte jag. Jugge kommer alltid att vara ett positivt laddat ord för mig.

Nu har vi kommit in på sextiotalet och det faller sig naturligt att prata om det tredje ordet, nostalgi. Jag har levt så pass länge att jag kan känna stark nostalgi när jag tänker på min barndom, ungdomstiden, den unga vuxentiden, jag har barn och kan jämföra hur de har det jämfört med hur jag hade det.

Jag är född i ett land som inte finns längre, Jugoslavien. Flyttade därifrån 1966 så jag undslapp krig, nationalism och flykt på nittiotalet. Jag är otroligt lyckligt lottad att kunna minnas ett Jugoslavien i enbart positiv anda. Jag var fyra år när jag flyttade ifrån Belgrad men åkte dit varje sommar under uppväxten.

Med de smycken jag säljer leker jag framför allt med ordet YU, den gamla landsbeteckningen för Yugoslavia. Som uttalas precis som you.
Jag älskade Jugoslavien för det representerar all den kärlek och värme jag kände i Belgrad som liten flicka. Mina sommarlov. Min första kyss. Min första konsert. Alla mina släktingar.

Det är också därför jag använder texten loved YU i imperfekt och inte love YU i presens.
För YU finns inte längre, nu finns något annat. Och det är helt okej.

Men vi kan fortfarande minnas och känna nostalgi. Och tillsammans bygga nytt.

Kan förlåtelse leda till välstånd?

Det är en fantastisk högsommardag idag, jag sitter i trädgården på landet, omgiven av grönskande prakt.
Håller på för fullt att fixa till min lilla bebis, balkanbutiken.se. Jag har lagt in smycken och porslin, fotat dem, skrivit produkttexter, satt ett pris på dem. Alla produkter är unika och handgjorda.
Butiken kommer att fyllas på med fler produkter, framför allt produkter som är gjorda i forna Jugoslavien.
Jag är i startgroparna att kontakta tre leverantörer i Serbien.
Det är spännande och läskigt på en och samma gång.

Tillbaka till trädgården och till blommorna som jag planterade tidigt i somras, gladiolus. Salig mormors favoriter. Varje sommar när vi bilade ner till Belgrad kastade jag mig ur bilen och sprang över gatan till affären. Utanför den satt alltid två tre gummor och sålde blommor. Jag handlade några praktfulla exemplar och sprang tillbaka till mormor, lycklig och svettig.

Idag känns sextio- och sjuttiotalet som en perfekt tid. I alla fall i min juggosvenska värld.
En tid då vi inte behövde ord som förlåtelse, försoning, fred, vänskap, välstånd. Vi juggar.
Juggar som blev bosnier och bosnijaker. Serber och kroater. Montenegriner, slovener och makedonier.

Balkanbutiken har dessa fem ord som värdeord. Om vi kan hitta i vårt hjärta en väg till förlåtelse, om vi alla kan förlåta, då kan vi också försonas och riktig fred kan bli möjlig. Då kan vi leva i vänskap och bygga upp ett välstånd. Ett välstånd som behövs i det forna YU. I Bosnien och Hercegovina, I Kroatien, Serbien, Makedonien, Slovenien och Montenegro.

I min juggosvenska värld som jag numera kallar för Balkanvärlden tycker jag mig se att vi har mer som förenar oss än som skiljer oss åt. Vi tycker om gibanica och pljeskavica. Vi dricker samma kaffe, oavsett om vi kallar det för bosniskt, turkiskt kaffe eller domaća kafa. Vi skålar i šljivan och stampar takten till samma musik.

Så, kan förlåtelse leda till välstånd? Ja, det tror jag och det tror vi på Balkanbutiken.

gladiolus

E-commerce 2015 i Stockholm

Idag har jag varit på E-commerce, Stockholm 2015 och lyssnat på e-handelsspecialisten Arne Andersson från PostNord.
Det var intressant att lyssna på Arne och roligt att gå runt på mässan och bli inspirerad.

Arne och jag har faktiskt Posten som gemensam nämnare. Med mina tjugofem år i företaget som bland annat postkassör, reklamationsutredare, utbildare, journalist och webbredaktör vill jag påstå att jag kan en del om logistikbranschen. Jag vet precis hur Balkanbutikens logistikkedja ska se ut, hur vi ska packa smart så att varorna inte går sönder, jag vet också hur vi ska packa våra varor så att våra kunder får en fin köpupplevelse.

Med ett kort men otroligt intensivt halvår som kundtjänstansvarig på Stor&Liten tycker jag mig ha fått hyfsat god inblick i hur en e-handelssajt fungerar. Jag vet vad vi ska ha för typ av affärssystem, vilka funktioner vi vill ha i vår e-handelsplattform och jag vet verkligen hur viktig kundtjänsten är.
Än återstår några detaljer men när vi öppnar portarna vill vi ge våra kunder en unik upplevelse.

Balkanbutiken_profilpicture

Kaffe, meze och sterling

I Balkanbutiken kommer du till att börja med kunna köpa kaffekoppar,
mezefat och silversmycken.
Jag har två samarbetspartners, keramikern Jessica Thyr och silversmeden Suzanne Hansen,
två fantastiska tjejer som jag lärde känna på en starta-eget-kurs för två år sedan.

Det tar tid att få alla detaljer på plats.

Att fixa rätt sorts g till en stämpel tar tid.
kopp_liten__150317

 Att få till rätt sorts röd färg tar också tid.
kopp_stor_fat_mellan_150317

 Vad skiljer mina koppar och fat från andra? De är stämplade med ett mycket välkänt ord som jag gillar och använder på ett lekfullt sätt. Hoppas av hela mitt balkanhjärta att du också kommer att tycka om det.

Silversmyckena är klara och min duktiga fotograf jobbar för
högtryck just nu med att ta produktbilder i studion, hemma i köket.
smycken_150317
Copytexten på smyckena är min egen och min förhoppning
är hög igenkänningsfaktor och en liten dos nostalgi.

Texterna som är graverade andas längtan efter en känsla som har gått förlorad men som jag är säker på att vi kan hitta tillbaka till! Även här leker jag med ett ord som betyder en sak egentligen men som får en annan innebörd.

Alla produkter är handgjorda och unika.
Snart i Balkanbutiken.
balkanbutiken.se

Balkanbutiken är född

balkanbutiken

I veckan fick jag registreringsbeviset. Drömmen om att bedriva e-handel blir verkligare för varje dag som går. Jag är förväntansfull, spänd, nervös, ivrig, livrädd, glad och pirrig. Men e-butik ska det bli!

Just nu ska jag bestämma vilka tre e-handelsplattformar jag ska prova för att se vilken som är mest intuitiv och användarvänlig, vilken som kan leva upp till kravlistan jag har på funktionalitet.

Produkter ska plåtas, texter ska skrivas. Min storytelling finns i huvudet och är helt klar.
I nästan tre års tid har jag funderat över frågeställningar som:

  • Varför är Balkan så viktigt för mig?
  • Vad är det jag saknar i Sverige?
  • Vad är det för behov jag vill uppfylla?

Jag har provat mig fram genom att blogga om identitet, migration och integration på min andra blogg, Sverige, juggarna och jag.
Det har känts så där, jag tycker att debattklimatet kring frågor om invandring och integration i Sverige är på sandlådenivå och jag tycker inte att politikerna tar sitt ansvar. De är undfallna och otydliga, det passar inte mig. Journalisterna är polariserade i vänster höger och kastar skit på varandra och det är plågsamt att följa dem. Ingenting som gagnar Sverige och oss som bor här.
Så jag lämnar den arenan utan att egentligen ha klivit ut på banan, jag har istället suttit på åhörarläktaren och skrivit ljumma inlägg då och då.
Jag byter debatt mot entreprenörskap med i grunden samma frågeställningar.
Vad betyder identitet för oss människor? Vad betyder det att vara uppvuxen med två kulturer? Att ha rötter i ett land och samtidigt växa i ett annat? Vad skapar det för behov hos oss?
Det är jag nyfiken på och vill utforska.