Jag har gjort min allra första bećar paprikaš.
Skinnflå tomaterna, hacka ingredienserna i bitar.
Bryn löken i olivolja, lägg sedan i paprikabitarna och låt mjukna i cirka tio minuter, en kvart. Du kan ha i en chillpaprika också. Sist ska tomaterna i, också cirka tio minuter, en kvart.
Salta och peppra. Låt det hela puttra ihop sig.
Voila!
OBS! Det går inte att jämföra med att göra denna rätt i Serbien med serbiska paprikor.
Andra julen utan mamma, utan hennes julbord, hennes små överraskningar till både oss barn och barnbarn och det börjar sakteliga att tränga igenom att julen som den var i barndom och barnbarnsdom är borta.
Nu är det min tur.
Min hyllning till mamma blir att jag ska göra ruska salata till varje jul, jag ska göra den till min tradition, mitt matarv till mina barn.
I år har jag därför provat mig fram och gjort två identiska sallader med undantag för gurkan. I den ena har jag en polsk saltgurkevariant och i den andra cornichons.
Som mamma skulle ha sagt, “vi får se” vilken av dem som smakar oss bäst.
Jag önskar er alla en riktigt fröjdefull jul med gamla och nya inslag, med skinka och julgodis, med klappar och tomteluvor.
God jul!
Har kollat väderleksprognosen varje dag i en vecka. Blir det septemberregn eller svenskt sommarväder? Det ser ut som om vi får det sistnämnda. Skönt.
Vi åker på en minisemester, dottern och jag. Varje morgon ska vi gå till marknaden och handla färsk frukt till frukostyoghurten och grönsaker till lunchen. Middag ska vi äta ute på restaurang. Dessemellan ska vi umgås med våra kära, vi ska flanera, och jag ska leta efter prylar som jag eventuellt kan sälja i Balkanbutiken.
Mitt jobb på en kvinnojour är fantastiskt roligt, omväxlande och fartfyllt. Därför har jag dessvärre inte hunnit med min lilla e-butik Balkanbutiken. Den här resan är avgörande, hittar jag några produkter att sälja? Som min älskade mamma skulle ha sagt: “Vi får se.”
Oavsett så ska dotter och jag njuta av att få vara tillsammans hela dagarna och inte enbart eventuellt ses över middagsbordet på vardagar.
I fredags drack jag min sista fastejuice och avslutade därmed en fem dagar lång fasta. I broschyren stod det att man kunde få huvudvärk, bli trött och yr men att de flesta redan dag tre kände sig lättare, piggare, gladare.
Jag hade huvudvärk och var trött alla fem dagar, fick en konstig oidentifierbar värk i rumpa och baksida lår dag tre och fyra. Ingen yrsel och inte särskilt hungrig men sugen på att tugga något. Alla biverkningar var överkomliga och försvann som i ett trollslag dagen efter fastan.
Fastan bestod av endast flytande föda, juicer, örtte och buljong. Det var fyra olika juicer: äppel-, multifrukt-, rödbets- och grönsaksjuice. Det värsta med fastan var smaken på rödbets- och grönsaksjuicen, i den sistnämnda tog rödbetan över de andra grönsakernas smak. Den var outhärdligt söt och luktade starkt av jord. Det nästvärsta att saknaden efter morgonkaffet var som att leva på gränsen till nervsammanbrott.
Det bästa var att jag efter fem dagar inte har något som helst sug efter socker eller sött.
Varför fastade jag? Den officiella versionen skulle väl vara att rensa ut gifterna ur kroppen efter semestern och att bryta vissa ovanor som lätt uppstår under en dito, den inofficiella att kollegan skulle göra det och att jag nyfiket hakade på.
Oavsett version var det värt det men jag kommer inte att göra om en dylik i fem dagar och framför allt inte köpa ett färdigt paket. I så fall betydligt kortare tid, max tre dagar och att jag gör mina egna juicer.
En sidoeffekt av experimentet var att jag läste på om fasta och vad den gör med kroppen. Intressant läsning och jag fastnade för att prova 16:8, så kallad periodisk fasta.
Gör tre enkla och goda sallader från Balkan till din grillfest i sommar
Passar utmärkt till ćevapčići och pljeskavice, till halloumi och fetaost. Naturligtvis finns det varianter på de här salladerna. Så som jag gör dem har min mamma Mira lärt mig.
Viktigt är att använda raps-, solros- eller vanlig matolja.
Oljan i sig ska inte ha smak utan det är grönsakerna som ska smaka.
Som ni ser använder jag rapsolja.
Ingredienser till dressing
Börja med att skölja grönsakerna
Paprikasallad
Torka paprikorna, lägg på galler, skjuts in i ugnen i cirka 45-50 minuter på 200 grader.
Under tiden blanda ihop dressingen: två dl rapsolja, en dl vitvinsvinäger, lite salt och tre pressade vitlöksklyftor. Rör ihop.
När paprikorna är klara, låt dem svalna och skala av skinnet som ska vara lätt att skala av.
Lägg ner dem i skålen med dressing.
Gurksallad
Skala och skiva en till två gurkor i en skål.
Häll över cirka en tesked salt och knåda gurkskivorna så att de släpper vatten.
Häll över två matskedar olja och en matsked vinäger.
Pressa i en till två vitlöksklyftor. Rör om.
Strö över lite paprikapulver, välj mellan söt eller stark.
Tomatsallad
Skiva en stor lök och lägg i skål.
Strö över cirka en tesked salt.
Knåda så att löken blir mjuk.
Skär tomater i klyftor och lägg i.
Häll över två matskedar olja.
Du kan med fördel göra paprika- och gurksalladen dagen innan. Serveras gärna lite kallare. Tomatsalladen ska du däremot göra i samband med maten.
Passar bra med en kall pilsner till!
Solen och den bördiga jorden gör att Serbien har ett av Europas smakrikaste frukt och grönsaker.
Kvantažmarknaden strax utanför centrala Belgrad är gigantisk, jag har svårt för att överblicka den. Tror att den är minst en fotbollsplan, fast egentligen tror jag att den är större, skulle vilja se den från en helikopter.
Här köper handlare sina varor av bönder som kommer hit från hela Serbien. De i sin tur säljer frukt och grönsaker på olika lokala marknader i Belgrad, de lägger på några dinarer per hekto och belgradborna betalar mellanskillnaden när de handlar på sin närmaste marknad varje morgon.
De flesta belgradbor har en lokal marknad ett ögonkast ifrån sitt hem och det finns hur många som helst.
Tänk om alla stockholmare hade en egen lokal marknad runt hörnet?
Följ med mig nu på en virtuell bildresa och låt dig frestas, känn doft och smak, känn Serbien på matpulsen!
I Belgrad finns en stormarknad som heter Kvantaž. Där säljer bönder från hela Serbien frukt och grönsaker efter säsong.
I slutet på september åkte jag till Belgrad på affärsresa och passade på att besöka den. På hösten är det paprika som gäller. Jag hamnade i ett paprikaparadis och kunde inte få nog av alla dofter.
På ett sätt önskar jag att resten av Europa ska få ta del av detta, på ett annat sätt kan jag inte se hur Balkan ska inlemmas i EU utan att bli. Förstört.
På hösten puttrar paprikagrytorna och doften som sprider sig i grannskapet är obeskrivlig. Alla ska göra sin egen ajvar.
Jag undrar ibland om någonsin en skandinav kan förstå hur gott en paprika både smakar och luktar. När den inte är preparerad av diverse livsuppehållande åtgärder utan bara får vara sig själv.
Det finns många olika sorter och de är olika starka i smak. De har olika användningsområden. En del används som sagt till att koka sin egen ajvar. Andra till att tillaga fylld paprika, en serbisk (balkansk) husmanskost. Andra till paprikasallad.
Njut av mina bilder från en fredag i oktober 2014, på stormarknaden Kvantaž dit både privatpersoner, restaurang- och andra affärsidkare beger sig och storhandlar frukt och grönsaker.
Slutligen en bild på en söt men stark liten paprika från trädgården hemma i Belgrad. Den växer i kruka utomhus och är planterad av min käre morbror.
