Det har gått 249 dagar sedan mamma lämnade oss. Trots det har hon varit levande i mig varenda en av dessa dagar. Hon finns i mina tankar, hon är med mig, bredvid mig, som en stark skugga. Det känns naturligt. Vi pratar oavbrutet med varandra, i mitt medvetande.
När vi städade ur hemma hos mamma och pappa hittade jag en oöppnad flaska eau de toilette, Musk, hennes favoritdoft och den enda hon använde.
Nu när jag åker till mamma tar jag med den och sprayar lite försiktigt på lyktorna. Känslan av mammas närvaro höjs omedelbart tusenfalt. Sist jag var hos mamma blåste det kraftigt. Vinden tog tag i Musken så att den flög fram och åter. Det var en sorglig och fin stund.